Framtiden börjar vecka 42

I oktober hålls universitetets första Framtidsvecka. Det ska bli ett årligt evenemang där forskare från hela universitetet genom föreläsningar, panelsamtal och debatter bjuder in allmänheten att fundera kring stora framtidsfrågor. Temat för årets vecka är omställningar – vilka måste vi göra? Vilka vill vi göra? Och vilka vill vi helst slippa vara med om? Historikern Marie Cronqvist, från universitetets framtidssmedja LU Futura, sitter med i redaktionen

– Publicerad den 13 maj 2019

Veckan bygger på det upplägg som arbetades fram under 350-årsjubileets vetenskapsveckor.

– Det känns rätt och spännande att bygga vidare på det konceptet som var mycket lyckat. Nu gör vi om det fast med inriktning på stora framtidsfrågor, säger Marie Cronqvist, bitr. verksamhetsledare för LU Futura.

Även Göteborgs universitet är en förebild, med sin sedan länge uppmärksammade vetenskapsvecka som är ett stort evenemang.

– Vi börjar med att etablera vår första framtidsvecka i ganska liten skala men med högkvalitativa och dagsaktuella bidrag. Nästa år, när vi fått återkoppling från universitet och allmänhet, så hoppas vi skala upp veckan.


Marie Cronqvist sitter i redaktionen som arbetar med innehållet till Framtidsveckan. Foto: Ulrika Oredsson


LU Futuras uppgift är att vara en motor och tillsammans med övriga i redaktionen brainstorma fram ett sammanhållet upplägg kring brännande framtidsfrågor. Några av de teman som tankesmedjan redan jobbar med – framtidens arbetsliv och klimatet – kommer att finnas med.

– Vi jobbar även med lärande och här hoppas vi på stimulerande samtal kring framtidens undervisningsformer tillsammans med våra studenter och forskare, säger Marie Cronqvist men tillägger att veckan är bredare än så.

– Framtidsveckan ska ge publiken ett brett perspektiv på framtiden och hela universitetet bjuds in att delta.

Du är själv historiker, hur rimmar det med att jobba med framtidsfrågor?

– Historien är lika viktig som framtiden. Ett enögt stirrande in i framtiden duger inte utan vi måste ha med oss våra erfarenheter sedan tidigare. Det förflutna kan erbjuda lärdomar och fungerar både som förankring och ibland något att aktivt ta spjärn mot. Och omställningar är inte bara något som ligger framför oss utan något som kännetecknar mänsklighetens historia.

Historiker arbetar ju ibland med kontrafaktisk historieskrivning, typ ”hur hade världen sett ut om Hitler vunnit Andra världskriget?”. Kan man använda sig av någon motsvarande metodik när man skådar in i framtiden?

– Ja, om man stakar ut en prognos eller ett scenario för framtiden så finns det ju alltid alternativ att ta med i beräkningen. På så sätt kan man tänka kring olika framtider på ett mer medvetet sätt. Och då blir det extra tydligt att framtiden är något som vi skapar här och nu genom de beslut som vi fattar idag.

Se veckans program på Lu.se/framtidsveckan

Text: Ulrika Oredsson


Aktiviteter på Campus Helsingborg under Framtidsveckan 14–20 oktober