Stadens ängar kan driva framtidens bil

Gräs från Helsingborg kan förse cirka 250 gasbilar med drivmedel - varje år. Ny forskning visar potentialen i att skapa biogas från insamlat klippt gräs i staden.

Sanna Trygg – Publicerad den 4 december 2020

I Helsingborg finns stora ytor grönområden. Ett nytt forskningsprojekt har studerat 370 hektar av dessa grönytor, en grön skatt, om man frågar forskarna Michael Johansson och Torleif Bramryd från Institutionen Service Management, Campus Helsingborg, Lunds universitet. De har studerat hur långgräset kan användas som urban grön biomassa som i sin tur används för att köra fordon. 

– Gräset kan förse cirka 250 gasbilar med drivmedel om vi säger att de kör ungefär 1500 mil per år. Men möjligheten för att skapa ännu mer biogasdrivmedel och biogödsel av en stads grönytor är faktiskt större, säger Michael Johansson, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Rapporten "Biogaspotential från långgräs på urbana gräsytor – förstudie med Helsingborgs stad som case"  har gjorts tillsammans med  Helsingborgs stad, Nordvästra Skånes Renhållnings AB/Vera Park, SLU Alnarp och LRF kommungrupp Helsingborg. 

Forskningsprojektet påbörjades år 2019. Studien har undersökt om överskottet från urbana gräs-och ängsytor bland annat kan användas i framställning av bioenergi som i sin tur kan bli biogas till drivmedel och samtidigt gödsel till åkermarker. Studien pekar på att med fler källor av urban grön biomassa skulle potentialen med kunna tredubblas.

Stor potential

– Adderar vi exempelvis gräs från våtmarksslåtter och golfbanor finns här en enorm potential. Biogasen från gräset skulle då kunna driva 5-7 gånger fler bilar, säger Torleif Bramryd.

Grönytor fyller flera funktioner i en stad. Utöver att vara en vacker och frodande plats för turism, rekreation, lek och återhämtning är exempelvis en stadspark central för att bibehålla biologisk mångfald. Den utgör helt enkelt ett område där fjärilar, bin och humlor trivs. Reduktion av biologisk mångfald är samtidigt en av de största effekterna av klimatförändring.

– Och ängar ska skördas regelbundet eftersom de mår bra av det. Det vi har undersökt är alltså hur materialet kan skapa nytta för vår miljö även när det klippts ned? Här har vi ett förnybart drivmedel som är både miljö- och klimatnyttigt och som dessutom ger rester. Eller rättare sagt resurser som jordbruket är intresserade av. Ska vi få en hållbar framtid med fokus på ekosystemtjänster så är det viktigt för oss alla. Tänk om vi lät hela Skånes stadsängar nyttjas så här? Det vore fantastiskt, säger Michael Johansson.

Fler nyttoaspekter

En mer cirkulär och lokal produktion är även gynnsam ur ett beredskapsperspektiv. Det säger Widar Narvelo, kommunekolog vid Helsingborgs stad som varit med i projektet.

– Genom att producera lokalt gör vi oss mindre beroende av drivmedel eller gruvor från andra länder. Det är inte något att förringa i tider av kris. Biogasen från Skåne kan bli ett tryggt och stabilt alternativ, säger Widar Narvelo, kommunekolog Helsingborgs kommun.

Utmaningen framöver är att hitta anläggningar som kan ta emot gräset. De flesta anläggningar är inte byggda för att emot gräsklipp, de hanterar främst matavfall och gödsel.

– De flesta anläggningar är dagsläget inte designade för att ta emot gräset. Vad vi nu vet är att potentialen finns och vi vill att fler får upp ögonen för denna möjlighet, säger Angelika Blom, projektledare på NSR. 

I nuläget finns endast en anläggning i Skåne och då i Trelleborg som är utformad för att hantera gräset och utvinna biogas.

För ytterligare frågor:

Michael Johansson, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet

Mobil: +46706782518

Telefon: +4642356568

Torleif Bramryd, professor i miljöstrategi, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet, torleif.bramryd@ism.lu.se

Widar Narvelo, kommunekolog Helsingborgs kommun

Telefon: 073-222 45 93

Angelika Blom, projektledare NSR

Tel: 042-400 13 88

Mer om projektet: 

https://www.youtube.com/watch?v=wg-fVQtD2CM&fbclid=IwAR1JuG6cf7ZAE_wf-XBO0tWRf_4a0LK-kMrIybKTcHtoVSADG2nizs5-VG0

Sanna Trygg

Kommunikationsansvarig

Campus Helsingborg, Lunds Universitet

Sanna.trygg@ch.lu.se

0727-17 22 01