Ökad politisk polarisering inte nödvändigtvis av ondo

Är ökad polarisering enbart av ondo? Inte nödvändigtvis menar forskare som just nu studerar politisk polarisering på internet. De pekar också på avgörande skillnader mellan USA och Europa.

Cecilia von Arnold – Publicerad den 3 februari 2021

Det finns de som säger att polarisering i allmänhet är dåligt eftersom det saknas en medelväg, att folk inte kan enas om deras åsikter står långt från varandra, men det finns även de som tror att polariseringen är bra, eftersom skillnaderna mellan olika ideologiska ställningar är tydligare, vilket kan innebära att man exempelvis kan göra bättre val, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Stormningen av Kapitolium, minskad tillit till politiker och myndigheter, ökad faktaresistens och filterbubblor – mycket tycks idag bero på en ökad politisk polarisering. Men finns det egentligen belägg för att polariseringen ökar, vilka skillnader finns det mellan USA och Sverige, och vilken roll har medierna i att driva på polariseringen? 

Har den politiska polariseringen i samhället ökat?

Nils Gustafsson: USA finns det tydliga belägg för att den politiska polariseringen ökar. Man kan bland annat se att partierna fjärmar sig från varandra i hur de hur de röstar kring olika frågor, och att deras placering på en höger- och vänsterskala blir mer extrem åt båda hållen. Man har också kunnat se att amerikanska väljare som röstar antingen på demokraterna eller republikanerna blivit mer olika varandra, och tycker i större utsträckning illa om varandra. Det ser annorlunda ut i Sverige, här finns inte lika tydliga belägg på den här sortens polarisering. Det finns studier som tyder på att det finns ett växande retoriskt avstånd mellan höger- och vänsterpartier, samtidigt finns det belägg för att väljarna tycker mindre illa om ytterkantspartier. På så sätt skulle man kunna säga tvärt om, att den politiska polariseringen i Sverige minskar.

Vilka konsekvenser kan en ökad politisk polarisering få?

Nils Gustafsson: I en livaktig demokrati är det viktigt att olika åsikter kan brytas mot varandra, oavsett om de står långt ifrån varandra.Om vi skulle se en utveckling som i USA, att personer i olika ändar av åsikts-spektrumet inte vill umgås med varann eller tycker illa om varandra så är det givetvis en negativ utveckling.

Ska ökad polarisering förstås som något enbart negativt?

Anamaria Dutceac Segesten: Det finns de som säger att polarisering i allmänhet är dåligt eftersom det saknas en medelväg, att folk inte kan enas om deras åsikter står långt från varandra, men det finns även de som tror att polariseringen är bra, eftersom skillnaderna mellan olika ideologiska ställningar är tydligare, vilket kan innebära att man exempelvis kan göra bättre val. 

Vad kan en minskad tillit till politiker och myndigheter innebära?

Anamaria Dutceac Segesten: Det finns en stor skillnad mellan Sverige och USA när det gäller tillit till offentliga institutioner, vilket märks tydligt i OECD:s undersökningar. I Sverige har man hög tillit till de flesta samhällsviktiga institutioner, såsom skolan, polisen, domstolen och så vidare. I USA däremot är förtroendesiffrorna för dessa institutioner, och för politiker väldigt låga.  Det är kanske just bristen på tillit som är grunden till polarisering. Har man inte tillit till institutioner så har man heller ingen tillit till den information som kommuniceras av dessa institutioner och då kan man ifrågasätta vad som helst, inklusive vetenskapligt baserade fakta, vilket kan leda till en ökning av konspirationsteorier, alternativa förklaringar och så vidare.

Har sociala medier bidragit till ökad politisk polarisering?

Nils Gustafsson: Det finns en kraftfull föreställning om att sociala medier bidrar till att öka polariseringen eftersom människors preferenser vad gäller exempelvis nyhetskonsumtion i stor utsträckning avgörs av algoritmer, där sociala medie-flöden ser till att visa det algoritmerna tror att vi ska gilla.

Det finns därför föreställningar om att det finns filterbubblor och ekokammare där vi bara ser sådant som stämmer överens med våra egen världsbild. Denna tendensen i vår nyhetskonsumtion har dock alltid funnits. Man kan exempelvis jämföra med Sverige för 50-60 år sedan, då det ofta fanns ett antal olika dagstidningar i en stad med olika politisk färg.  Den socialdemokratiska dagstidningen beskrev kanske verkligheten på ett annat sätt än den konservativa eller den liberala dagstidningen. På så sätt kan man säga att det ofta funnits en tendens att anpassa vår nyhetskonsumtion till våra politiska åsikter.

Vilken roll har traditionella medier? 

Nils Gustafsson: För att jämföra rollen som traditionella och sociala medier spelar måste man först problematisera skillnaden mellan traditionella och sociala medier. Idag ser vi en hybridisering av traditionella och sociala medier, där de traditionella medierna, för att kunna överleva i den informationsverklighet som domineras av sociala medier, tagit efter de sociala medierna. Vi ser exempelvis en ökning av åsiktsjournalistik och nyhetskanaler som aktivt placerar sig i ett ideologiskt spektrum. Medieverkligheten präglas idag av behovet av att bli delad, vilket medför att nyheterna måste vara mer tillspetsade, och polariserade. Det innehåll vi ser i sociala medier, oavsett om det kommer från traditionella mediesajter eller om det är användargenererat, är producerat för att sticka ut. Om vi läser hela tidningen, eller tittar på ett helt avsnitt av ett nyhetsprogram, ser det mer balanserat och nyanserat ut än om vi bara läser det som kommer till oss i våra flöden. Detta gör att vi kanske upplever verkligheten som mer polariserad. Det finns därmed inte en så stor skillnad mellan hur traditionella och sociala medier opererar. 

Vilka skillnader finns mellan USA och Europa?

Anamaria Dutceac Segesten: Det finns ganska stora skillnader mellan USA och Europa när det gäller polariseringen och studier av polarisering. Den största skillnaden är det politiska systemet. I USA har de ett tvåpartisystem, medan alla europeiska länder har ett flerpartisystem, med undantag för Storbritannien.

Det är mycket enklare att studera polariseringen i USA eftersom det från början finns en uppdelning i två ”pooler” ­– demokrat och republikan, liberal och konservativ och så vidare. Det är svårt att överföra dessa skillnader till svensk eller europeisk politik då det finns fler frågor och agendor som överlappar varandra i ett flerpartisystem gentemot ett tvåpartisystem. Jag är skeptisk till att polariseringen i Europa kan komma att se ut som i USA på grund av våra strukturella skillnader i politiken.

Vad undersöker ni i ert Tema på Pufendorfinstitutet?

Anamaria Dutceac Segesten: Vårt Tema fokuserar på politisk polarisering på internet. De senaste händelserna har betonat hur viktigt det är att ställa frågor och undersöka vad det är som händer. Med lärdom av allt som händer i USA, och alla studier som fokuserar på USA, vi vill se om det kan appliceras i en europeisk eller svensk kontext. Vi undersöker flera nivåer av polarisering, både den individuella polariseringen och den känslomässiga polariseringen, liksom den politiska eliten och huruvida den har polariserats. Vi tittar även på mediernas roll, både de traditionella och de nya hybrida medierna. Vi undersöker också fakta och kunskap och på vilket sätt de används i ”kriget” mellan de som tror på fakta och de som inte tror på fakta. Det finns många olika aspekter som vi tror spelar in, liksom många olika lösningar. Det kan exempelvis vara teknologiska lösningar, algoritmiska lösningar eller lösningar som kommer från ett lagstiftningsperspektiv.

VIDEO: Ta del av en intervju med forskarna Nils Gustafsson och Anamaria Dutceac Segesten som deltar i en tvärvetenskaplig forskargrupp på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet om politisk polarisering på internet. https://www.youtube.com/watch?v=gCNlBUyEI_g&feature=emb_title

Artikeln publicerades ursprungligen i Lunds universitets nyhetsbrev Apropå. https://www.lu.se/artikel/okad-politisk-polarisering-inte-nodvandigtvis-av-ondo

Om forskarna

Nils Gustafssons forskning berör politisk kommunikation, sociala medier och politisk delaktighet. Nils Gustafsson är prefekt för institutioner för Strategisk kommunikation och medlem i Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet.

Nils Gustafsson i Lunds universitets forskningsportal

Anamaria Dutceac Segesten är statsvetare med särskilt intresse för demokratifrågor, politisk kommunikation och kollektiv identitet. Hennes forskning berör sociala mediers inflytande på polariseringsprocesser i EU och USA. Anamaria Dutceac Segesten är koordinator för Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet.

Anamaria Dutceac Segesten i Lunds universitets forskningsportal

Om Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet

Pufendorfinstitutet är ett universitetsövergripande tvärvetenskapligt institut där forskare från olika discipliner ges möjlighet att under ett år arbeta tillsammans för att utveckla nya forskningsområden. Institutet fungerar som en inkubator för nya tvärvetenskapliga idéer. Läs mer på pi.lu.se