– Många av de som jag intervjuade ville gärna bo med någon annan. Gärna en kärlekspartner men även kompisar eller i kollektivboende. Ensamboendet var något som bara blivit så, säger Tullia Jack.
Den sociala biten menar Tullia Jack är ytterligare en drivkraft mot att ett klimatvänligare delat boende; vissa– inte alla - tror hon hade mått bättre av att bo med andra.
Detta är ett utdrag från en artikel i Lunds universitets nyhetsbrev Apropå. Klicka här för att läsa hela artikeln.
"Dyrt att bo? Prova att flytta ihop" - Tullia Jack, Aktuella frågor 12 maj i Helsingborgs Dagblad
Exempel från Tullia Jacks forskning om livsstil och utsläpp
- Överdriven (?) renlighet: Våra vardagsvanor, som att tvätta kläder, styrs i hög grad av sociala normer kring vad som upplevs som rent – ofta utan att vi tänker på det. Studien visar att det kan vara mer effektivt att förändra dessa gemensamma normer än att försöka ändra enskilda individers beteenden för att minska resursanvändning. Nobody was dirty: Intervening in inconspicuous consumption of laundry routines. Journal of Consumer Culture
- Hårborttagning: Även små vardagsval, som hur vi tar bort hår, blir till enorma industrier med stor klimatpåverkan. Men det räcker inte att välja “rätt” metod – verklig skillnad kräver att man förändrar normer, information och själva målen i systemen bakom. Feminist LCAs: Finding leverage points for wellbeing within planetary boundaries. Sustainable Production and Consumption,
- Akademiskt flyg: Före pandemin flögs det mycket inom akademin, med stora utsläpp som följd. Studien visar att när resandet stoppades under covid-19 kunde internationellt samarbete i stor utsträckning upprätthållas digitalt, men att det också fanns utmaningar kring nätverk, karriärmöjligheter och informella möten. Online conferencing in the midst of COVID-19: an “already existing experiment” in academic internationalization without air travel. Sustainability: Science, Practice and Policy.
Ekologiska fotavtryck: Höginkomsttagare har större klimatavtryck än låginkomsttagare och upplever samtidigt liten möjlighet att själva minska det, trots miljömedvetenhet. Forskarna drar därför slutsatsen att utsläppsminskningar främst kräver strukturella och politiska förändringar snarare än individuella val. How individuals make sense of their climate impacts in the capitalocene: mixed methods insights from calculating carbon footprints. Sustainability Science.
