Universitetet är en viktig drivkraft för en bättre värld genom forskning, utbildning och samverkan. Varje år publiceras mängder av ny forskning, nya studenter kommer ut på arbetsmarknaden och nya samarbeten leder till nya innovationer. Samtidigt finns starka krafter som ifrågasätter vetenskapen och den kunskap som kommer ut från universiteten. Utöver det har Coronapandemin visat att många av de funktioner som universiteten har kan genomföras digitalt.

Så vilken roll kan universiteten komma att spela i den framtida staden?

Samtalet kommer kretsa kring följande frågor:

• Hur kan universitetet bidra till en fungerande demokrati?
• Vilket ansvar har universitet för att bidra till den gröna omställningen av industrier och näringslivet?
• Hur kan universitetet som fysisk plats bidra till att skapa värden i samhället?

Medverkande:

• Lena Eskilsson, prorektor Lunds universitet
• Charlotta Johnsson, rektor Campus Helsingborg, Lunds universitet

Detta samtal vänder sig till dig som är intresserad av frågor som rör högre utbildning, forskning och samverkan.  

I framtidens stad kommer du att hyra eller låna ditt transportmedel. Parkeringsytor kommer vara förvandlade till grönområden och du kommer med lätthet att ta dig fram utan att lämna ett stort ekologiskt fotavtryck. Eller? 

I detta samtal reder vi ut vilka framgångsfaktorer som städer som Bremen använt sig av för att skapa en hållbar stadskärna. Möt även våra forskare som studerat hur teknik och människa behöver samspela för att skapa framtidens hållbara stad. Och inte minst - hur delade transporter kan vara en viktigt lösning på miljö- och klimatfrågan. 

Samtalet kommer kretsa kring följande frågor: 

• Vilka framgångsfaktorer och drivkrafter finns för hållbar mobilitet? 
• Vilka förutsättningar behövs för att skapa hållbar mobilitet? 
• Vilken nytta har samhället av hållbar mobilitet? 
• Vilken nytta har privatpersoner och företag av hållbar mobilitet?  

Medverkande:  

• Michael Glotz-Richter, chef vid Bremens Trafik- och Miljöministerium
• Douglas Stark, medgrundare och operativ chef Voi
• Michael Johnsson, forskare på institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Torleif Bramryd, professor på institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet

Det här samtalet riktar sig till dig som arbetar med strategiskt med stadsbyggnad och/eller frågor som rör samhällsutveckling och arkitektur. Även du som arbetar med eller är intresserad av framtidens transporter har behållning av innehållet. 

Detta samtal sker på engelska.

Ojämlikheten och inkomstklyftorna ökar i Sverige. Samtidigt pågår en rad projekt med försök att bryta socialt utanförskap och väcka engagemang. Forskningen visar att “eldsjälar” är centrala för integrering och deltagande. Men kan allt ansvar läggas på dem? Hur mäts olika insatsers nytta? Och vad kännetecknar egentligen hållbar social innovation?

Medverkande (fler tillkommer):

• Marja Åkerström, forskare, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet

• Asta Cepaite Nilsson, forskare, institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet

• Zohre Sadjadi, förskollärare, familjecentralen Kompassen, Helsingborg 

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar med social hållbarhet, välfärdsfrågor, stadsutveckling och socialt arbete.  Även du som är helsingborgare eller allmänt intresserad av demokrati och medbeslutande har behållning av innehållet. 

Detta samtal är en del av ett större program om forskningsproejktet Invånarlabbet, arrangerat av Forsknings- och Utvecklingsenheten på Helsingborgs stad, som pågår på Mindpark. För mer info se under Övriga aktiviteter nedan.

Sociala medier har revolutionerat sättet vi tar del av nyheter och diskuterar politik och samhällsfrågor. Under det senaste decenniet har förhoppningar om demokratisk pånyttfödelse förbytts till att vi allt mer pratat om ryska troll, desinformation, falska nyheter och en mängd andra negativa aspekter som vi förknippar med sociala medier.

Men är den politiska debatten verkligen sämre med sociala medier? Hur oroliga bör vi vara för att det svenska valet den 11 september kan komma att påverkas genom kampanjer i sociala medier? Och hur ska du som mediekonsument förhålla dig till alla på internet som vill få oss att tro olika saker? Det är några av de frågor som diskuteras i detta samtal.

Samtalet vänder sig till dig som har ett intresse för politik samt samhälls- och demokratifrågor. Det lämpar sig också väl för dig som vill veta mer om desinformation, sociala medier och opinionsbildning.

Medverkande:

• Elsa Hedling, forskare, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
• Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier och docent i strategisk kommunikation, Lunds universitet
• Nils Gustafsson, forskare, Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet

Välfärd kan inte längre handla om ständigt ökat materiellt välstånd – vi behöver förvalta våra gemensamma resurser på ett hållbart sätt för att se till att allas grundläggande behov tillfredsställs. I ett forskningsprojekt ”Hållbar välfärd för den nya generationens socialpolitik” har forskare under 2020 försökt utveckla åtgärdsförslag för både socialt och miljömässigt hållbar socialpolitik, genom en rad medborgarforum.

Samtalet kommer att kretsa kring följande frågor:

• Vad menar vi med socialt och miljömässigt hållbar välfärd?  
• Vilka önskemål och åtgärdsförslag hade deltagarna i medborgarforumen?
• Hur kan vi främja sociala innovationer och forskning som leder till ekosocial välfärdspolitik?

Medverkande: 

• Max Koch, professor, Socialhögskolan, Lunds universitet
• Marcus Knutagård, docent, Socialhögskolan, Lunds universitet
• Elin Sundqvist, Miljöstrateg Helsingborgs stad
• Samtalet modereras av Johanna Alkan Olsson, docent, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet

Detta samtal riktar sig till dig som arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor i offentliga och privata verksamheter. Ett särskilt fokus kommer läggas på hållbara bostäder och relationen mellan utformning av allmänna platser och möjlighet för medborgarengagemang. 

Svenska chefer är bra på att informera men sämre på att lyssna. Det är synd, eftersom ett ökat och bättre lyssnande leder till många fördelar för organisationer. Den som anammar ett mer strategiskt lyssnande kan nämligen räkna med större engagemang hos medarbetarna, nya innovationer och färre kriser.

– Tyvärr fattas många beslut endast utifrån chefens uppfattning. Man lyssnar inte in medarbetarna eller sitt team utan fokuserar i stället på att tala och sända ut information, säger Anette Svingstedt, lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet. 

Tillsammans med kollegan Mats Heide, professor i strategisk kommunikation vid Institutionen för strategisk kommunikation, har hon djupdykt i ämnet strategiskt lyssnande. Enkelt uttryckt innebär detta ett mer medvetet, reflekterat, systematiserat och målinriktat lyssnande i organisationen. Mats Heide poängterar att offentlig verksamhet har ett  särskilt ansvar  att anamma det strategiska lyssnandet. 

– Det är en demokratisk fråga för varje medborgare att få göra sin röst hörd men också – att det finns någon som tar emot och lyssnar på det som sägs. I förlängningen kan bristen på lyssnande försvaga demokratin, säger Mats Heide och får medhåll av Anette Svingstedt.

– Många organisationer samlar in otroligt mycket information, men har inte möjlighet att hantera den. Det uppstår en kyrkogård av information, säger Anette Svingstedt.

Anette Svingstedt och Mats Heide utkommer i år med boken Strategiskt lyssnande: Varför?, Vad? och Hur?. 

Detta samtal vänder sig till dig som är chef eller ledare inom offentlig eller privat sektor. Det vänder sig också till dig som är intresserad  av kommunikation i bred allmänhet och intern  kommunikation i synnerhet. Även du som arbetar med eller är intresserad av demokratifrågor har behållning av detta samtal.

Medverkande 

• Anette Svingstedt, lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap Lunds universitet

• Mats Heide, professor vid Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet

• Fredrik Warholén, kommunikationsdirektör, Helsingborgs stad
• Joanna Lindvall, HR-chef, VA Syd

Helsingborgs stad delar ut stipendier till Lunds uuniversitet/Campus Helsingborgs studenter för resor till stadens vänorter Pärnu i Estland och Dubrovnik i Kroatien. Årets stipendiater skriver om digitalisering ur två perspektiv: digitalisering av offentliga tjänster med fokus på äldres inkludering samt användningen av digitala system vid godstransporter.

• Allt fler offentliga tjänster är digitala, och Estland är ett föregångsland. Karolina Boyoli, mastersstudent i strategisk kommunikation, har studerat inkludering av äldre i digitala offentliga tjänster i Estland. Arbetet fokuserar på hur IT-personal skapar tillgängliga plattformar, hur tjänstemän arbetar för att överbrygga den digitala klyftan för Estlands största åldersgrupp och hur äldre ser sin roll i en digital miljö.
• Vägtransporter är vitala för handel och kommunikation och spelar en viktig roll för ekonomisk utveckling. Sze Ching Lim och Zhuoxu Jiang, mastersstudenter i service management, har studerat vägtransporter i Sverige och Kroatien och identifierat utmaningar och möjliga lösningar i dessa länders system, med speciellt fokus på digitala verktyg vid transport av farligt gods.

Presentationerna hålls på engelska. Mingel och lättare förtäring erbjuds.

För deltagande i mingel, anmäl er den 24 maj till Åsa Berglund, asa.berglund@helsingborg.se

Plats: Lilla hörsalen, U203, Universitetsplatsen 2

Hur skapas en klimatneutral stadsdel? I visionen för en hållbart gestaltad livsmiljö i Helsingborg har psykologer, arkitekter och hållbarhetsexperter samlats för att skapa en helt ny stadsdel; klimatneutrala Ljusekulla.

Medverkande:

• Magnus Lindén: docent, Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet
• Simon Klamborn: arkitekt, AFRY
• Dagmar Gormsen: hållbarhetsspecialist, Skanska

Detta samtal vänder sig till dig som är intresserad av arkitektur, stadsplanering, gestaltad livsmiljö, psykologi och hållbarhet.

Samtalet sker i U203 på Campus Helsingborg. Ingen föranmälan krävs.

Samtalen bygger på resultat från Invånarlabbet som ett projekt i Den utforskande staden, ett samarbete mellan Helsingborgs stads förvaltningar och bolag, Lunds universitet, Karlstad universitet, Linköpings universitet och Malmö universitet. Projektet har pågått 2019-2022 och avslutas under Our Future City.

• Kl 13-13.45 i Presentation av metoder och arbetssätt som testats på Fredriksdal och Planteringen.
• Kl 14 -14.45 Detta samtal sker på den stora scenen. Se programpunkt ovan Medborgardialog och social inkludering - fungerande strategier för att bryta socialt utanförskap.
• Kl 15 – 16.30 Presentation och diskussion kring resultat och vägen framåt (workshop).

Evenemanget sker i Auditoriet på Mindpark, Campus Helsingborg.

Vilken roll kan minnen spela för platsutveckling? Det har forskare vid Lunds universitet undersökt i en fem år lång studie. I en utställningen berättar forskare hur arbetet gått till.

-Utställningen är ett resultat av fem års arbete med att hitta former för att använda människors minnen från platser i platsutvecklingsprocesser, säger Elisabeth Högdahl, forskare vid Institutionen för service management, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Metodlådan är digital och är enkel att använda. Syftet är att inspirera till att söka efter minnen och berättelser som också visar människors känsla för sina platser, och att bistå med konkreta verktyg för att ta tillvara detta. Det finns möjlighet att pröva den digitala metodlådan.

Utställningen visas i entrén på Campus Helsingborg och pågår 7-10 juni under forskningsfestivalen Our Future City.

Hur kommer den vanliga helsingborgaren att röra sig i staden om 10 år? Finns det mer grönområden och pendelcyklister? Bilpooler på strategiska platser i form av mobilitetshubbar? Välkommen på en stadsvandring med fokus på framtidens hållbara mobilitetslösningar. Turen leds av två forskare.  

Rundturen sker i delar av centrala Helsingborg och leds av Michael Johansson och Torleif Bramryd vilka båda forskar om urban hållbarhet och rörelsemönster.

– Vi kommer bjuda på en modern stadsvandring där vi särskilt intresserar oss för infrastrukturlösningar gällande mobilitet, ekosystemtjänster och övriga miljöaspekter för en hållbar stadsplanering, säger Torleif Bramryd, professor på Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.    

– Hur ser kollektivtrafiken ut, vad har bilen för roll och kommer elsparkcyklarna att finnas kvar? Vilken betydelse har egentligen delningstjänster för morgondagens stad? Vi kommer också att prata en hel del om kopplingen mellan hållbar mobilitet och möjligheterna att undvika att stadens utrymme i ännu större utsträckning tas i anspråk för hårdgjorda gator och parkeringsytor, säger Michael Johansson, forskare på Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.    

• Rundvandringen är öppen för allmänheten. Du behöver inte anmäla dig. 

• Samling: Campus Helsingborgs entré kl 16.45. Rundturen tar ca 1,5 - 2 timmar. 

Hur kommer olika logiker till uttryck vid planering och genomförande av stadsutveckling? Hur kan arkitektoniska, kulturella och ekonomiska värden sammanfogas och skapa platser som ger oss som invånare en positiv bild av vårt bostadsområde? 

Projektet Gestaltad livsmiljö har undersökt hur offentlig sektors organisering i relation till stadsutveckling påverkar vilka värden som premieras och hur olika logiker kommer till uttryck i arbetsprocesser. Projektet har också undersökt hur skillnader mellan förvaltningarnas uppdrag gör att man ser olika värden och resonerar kring platser på vitt skilda sätt.

Gestaltad livsmiljö är ett projekt i Den utforskande staden som är ett samarbete mellan Helsingborgs stads förvaltningar och bolag, Lunds Universitet, Karlstad Universitet, Linköpings Universitet och Malmö universitet. Projektet har pågått 2019-2022 och avslutas under Our Future City.

Samtalet kommer kretsa kring följande frågor:

• Hur kan man samarbeta för att ta tillvara på den mångfald av värden knutna till fysiska platser?
• Varför är det viktigt med en gestaltad livsmiljö som går bortom ren funktionalitet?
• Vad medför den moderna offentliga organisationen för möjligheter och utmaningar i relation till dessa frågor?

Medverkande:

• Ida Sandström, forskare och universitetslektor, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet Annika Nilsson, Forsknings- och utvecklingsledare, FoU Helsingborg
• Per-Johan Dahl, forskare och universitetslektor, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet
• Johan Alvehus, forskare och universitetslektor, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds Universitet

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar med eller är intresserad av stadsutveckling och gestaltning av offentliga miljöer. Även du som är intresserad av samverkan, livskvalité och politikområdet gestaltad livsmiljö har behållning av innehållet. 

Detta samtal arrangeras av Forsknings - och Utvecklingsenheten på Helsingborgs stad (FoU). Vid frågor, kontakta anna-karin.bergman@helsingborg.se.

Landets kommuner sitter idag på en stor mängd data. Hur kan den användas för att skapa en bättre livssituation för stadens invånare i framtidens samhälle utan att ge avkall på invånarnas integritet?

Den data som genereras i en kommuns digitala system har stor potential att hjälpa städer att bättre förstå sina invånares behov och skapa tjänster som svarar mot dessa. Samtidigt är datan svår att använda eftersom rådande dataskyddslagstiftning ska skydda den enskilda medborgaren.

 Det här samtalet söker svar på frågor kring hur kommuner kan hitta ett juridiskt och etiskt gångbart sätt att använda sina invånardata och på sikt skapa ökad livskvalitet för invånarna.

Samtalet bygger på resultat från Datalabbet som ett projekt i Den utforskande staden, ett samarbete mellan Helsingborgs stads förvaltningar och bolag, Lunds Universitet, Karlstad Universitet, Linköpings Universitet och Malmö universitet. Projektet har pågått 2019-2022 och avslutas under Our Future City.

Samtalet kommer kretsa kring följande frågor:

• Vad innebär GDPR och sekretesslagstiftning för kommunens möjlighet att samla sina data?
• Vad är invånarnas inställning till att kommunen aggregerar och använder deras data?
• Hur kan invånardata anonymiseras för att kunna aggregeras och analyseras med hjälp av AI?
• Vad kan det praktiska värdet för verksamheten och invånarna bli?

Medverkande:

• Jonas Ledendal, forskare och universitetslektor, Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet
• Sara Leckner, forskare och universitetslektor, Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Malmö Universitet
• Anders Westerlund, Business developer, Helsingborgs stad 
• Annika Nilsson, forsknings- och utvecklingsledare, FoU Helsingborg

Det här samtalet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som berör juridisk, data, big data, säkerhet, AI och livskvalitetsfrågor. Även du som är intresserad av kommunal utveckling och smart stad har behållning av innehållet.

Detta samtal arrangeras av Forsknings - och Utvecklingsenheten på Helsingborgs stad (FoU). Vid frågor, kontakta anna-karin.bergman@helsingborg.se.

Modeindustrin är en av världens största miljöbovar. Samtidigt är mode en viktig del av den svenska ekonomin och ett ämne som intresserar många. I det här samtalet diskuterar forskare och personer från modebranschen industrin utifrån ett hållbarhetsperspektiv – kan mode någonsin bli hållbart?

Samtalet arrangeras av Modevetenskapliga studierådet vid Lunds universitet och kommer att kretsa kring följande frågor:

• Kan modeindustrin bli hållbar?
• Vilket ansvar har jag som är aktiv i näringslivet? Eller som är konsument? 
• Kan ett mer cirkulärt förhållningssätt till konsumtion vara en del av lösningen?

Medverkande

• Carys-Egan Wyer, forskare, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
• Philip Warkander, lektor, Avdelningen för modevetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Jennie Rosén, VD Swedish Fashion Council
• Helena Skoog, frilansande journalist

Samtalet passar dig som är intresserad av tillväxt, konsumtion, kultur och förändrade konsumentbeteenden. Det passar även dig som är intresserad av mode och hållbarhetsfrågor. 

Den cirkulära ekonomin har seglat upp som en ledande princip för miljöpolicy och företagsstrategier. Vad som är mindre känt, men inte mindre viktigt, är att även kommuner ser den cirkulära ekonomin som en ledstjärna mot en mer hållbar framtid för städerna.

– Den cirkulära ekonomin kommer med ett löfte om att cirkulära relationer mellan marknader, kunder och naturtillgångar har en unik förmåga att kombinera ekonomisk tillväxt med hållbarhet, säger Hervé Corvellec, forskare vid Institutionen för Service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.
 
Samtalet kommer gå igenom principerna bakom den cirkulära ekonomin och diskutera de utmaningar som står i vägen mot en övergång till ett mer cirkulärt samhälle. Paneldeltagarna kommer även diskutera hur avfallsbolag kan bidra till en cirkulär urban resurshantering och gå igenom hur Helsingborgs stad tar tillvara på näringen i matavfallet genom det unika källsorterande avloppssystemet i den nya stadsdelen Oceanhamnen.

Diskussionen kommer även handla om EU-projektet Interreg CIRC, klimatsmarta mobilitetshus, service hubbar och platser för de spontana mötena i en stad, den så kallade tredje platsen i en stad.
 
Medverkande

• Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi, Institutionen för tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Christina Zoric Persson, samhällsstrateg Helsingborg Stad 
• Eva Stål, projektledare, NSR 

Programpunkten vänder sig till dig som är intresserad av ekonomi. Det vänder sig även till dig som vill veta mer om återbruk i stor och liten skala samt hållbarhetsfrågor och grön tillväxt. Även du som arbetar med stadsplanering och arkitektur har behållning av innehållet.

E-handeln i Sverige ökar lavinartat. Under april 2020 växte e-handeln med en rekordfart på 44 procent, en direkt följd av pandemin. 2025 förväntas de svenska hushållen skicka två miljoner paket varje dag. Men kan vi fortsätta nätshoppa med gott miljösamvete? Vad krävs för att göra framtidens e-handel hållbar? I det här samtalet resonerar forskare om e-handelns hållbarhetsutmaningar.

I Sverige sker 15 procent av den totala handeln på nätet. Den siffran spås dramatiskt stiga till 40 procent år 2030. Det blir vansinnigt många förpackningar och leveranser som innebär en rejäl logistikutmaning för branschen och samhället i stort.

Att e-handeln ökar snabbare än någonsin medför en mängd olika hållbarhetsutmaningar. För att nå de globala målen behöver e-handelns transformeras till ett långsiktigt hållbart system. Det räcker det inte med enskilda insatser, det krävs genomgripande förändringar på systemnivå. Men vilka områden är i behov av förändring för att åstadkomma stor effekt och vilka knäckfrågor måste adresseras?

– Ny kunskap och innovation är avgörande för att ge sig på denna komplexa samhällsutmaning. För detta krävs ett tvärvetenskapligt perspektiv och engagemang från olika aktörer som arbetar i samma riktning mot gemensamma mål, säger Daniel Hellström, docent, Institutionen för Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola (LTH), Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Som ett steg i den riktningen satsar Vinnova och Energimyndigheten på Alliance for sustainable e-commerce (ASTER), en nationell kraftsamling med målsättningen att göra varje e-handelsleverans i Sverige hållbar.

– Samtalet kommer presentera ASTER och diskutera hur vi tillsammans måste forma framtidens e-handel ur olika perspektiv. Diskussionen kommer kretsa kring en uppsättning nyckelområden som är i stort behov av förändring, säger Daniel Hellström.

Paneldeltagarna kommer även diskutera hur e-handeln kan växa och samtidigt vara hållbar. Diskussionen kommer även handla om leveransformer, återbruk, returer, och fossilfria leveranser.

Medverkande

• Daniel Hellström, docent, Institutionen för Designvetenskaper, LTH, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Josephine Darlington, Projekt ledare för Alliance for sustainable e-commerce (ASTER)
• Peter Hesslin, Chief Business Development Officer, Airmee
• Linda Bermin, Trafikplanerare, Helsingborg stadsbyggnadsförvaltning

Samtalet vänder sig till dig som arbetar med eller är intresserad av konsumtion, handel, logistik och innovation. Det vänder sig även till dig som har intresse i hållbarhetsfrågor kopplade till konsumtion, förpackningar, leveranser och returhantering. Även du som arbetar med eller har intresse av våra städers infrastruktur och i stadsplanering har behållning av innehållet.

I en snabbt föränderlig värld står folkbiblioteken som viktiga demokratiska platser för tillgång till information, men även som mötesplatser och rum för förkovran. År 2026 ska Helsingborgs nya stadsbibliotek stå klart och i processen för att arbeta fram hur biblioteket kan möta framtidens villkor tar man stöd av forskning.

Helsingborgs bibliotek är mitt i en process för utveckling av framtidens bibliotek, och arbetar med innovation och tjänstedesign för att ta fram bättre sätt att vara relevanta för besökare. Detta innebär bland annat invånarinvolvering och en satsning på tjänstedesign med stöd från Helsingborgs stads innovationsarbete. Forskare vid Campus Helsingborg har inlett ett samarbete med Helsingborgs bibliotek för att studera hur detta innovationsarbete utvecklas, och vad det innebär för dem som arbetar på biblioteket, för användare och för utvecklingen av bibliotekstjänster i framtiden.

– Det är trendigt att prata om innovation, men vad betyder det i praktiken? säger Katja Lindqvist, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, Campus Helsingborg.

Samtalet kommer kretsa kring följande teman:

• Biblioteken som garanter för fri tillgång till information
• Invånarinvolvering i innovationsprocesser – vad innebär det?
• Vilka är utmaningarna vid innovation inom kommunal verksamhet, och hur hanteras det vid Helsingborgs bibliotek?

Detta samtal vänder sig till dig som är intresserad av bibliotek, tjänstedesign, innovation och invånarinvolvering. Även du som är intresserad av Helsingborgs nya stadsbibliotek i synnerhet och framtidens bibliotek i allmänhet har behållning av innehållet.

Medverkande

• Katja Lindqvist, docent i företagsekonomi, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, Campus Helsingborg
• Josefin Andersson, verksamhetsutvecklare Helsingborgs bibliotek
• Maria Johansson-Näslund, bibliotekarie Helsingborgs bibliotek

Om forskningsprojektet

Projektet finansieras av Kompetensfonden, Helsingborgs stad och ska pågå minst ett år. Fokus i projektet är att synliggöra förändringar i bibliotekets arbetssätt som innovationsprocessen ger upphov till och innebär, och vilka faktorer som villkorar innovationsarbete inom offentliga verksamheter.

Idag är det en självklarhet att sortera vårt hushållsavfall - men vilka vinster finns när vi källsorterar vårt avloppsvatten? I det här samtalet diskuterar forskare hur nya cirkulära metoder för vattenhantering kan främja ett mer hållbart samhälle.

RecoLab är en anläggning för avloppsvattenrening i Helsingborg som sedan ett år tillbaka återvinner avloppsvattnen och matavfall i källsorterade flöden. Avloppsvattnet går via tre rör från hushållen i nya Oceanhamnen till RecoLab i Helsingborgs hamn.

Forskare från Lunds tekniska högskola och Samhällsvetenskapliga fakulteten ska nu undersöka hur resurser från matavfall och avloppsvatten kan utvinnas. Går det exempelvis att odla alger som kan användas i livsmedel eller foder?

- Alger har en viktig roll i omställning till en grön ekonomi. De kan odlas eller skördas för livsmedelsproduktion, men kan också användas som förnybar energikälla. Vi ska studera men även skapa miljöer där nya motståndskraftiga arter av alger kan odlas, säger Cecilia Fredriksson, forskare på Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Samtalet kommer främst att handla om frågor som rör den framtida stadens vattenhantering med de nya gröna processmetoderna i fokus.

Samtalet vänder sig främst till dig som arbetar med, eller är intresserad av, hållbarhetsfrågor, grön ekonomi och stadsutveckling. Även du som är intresserad av exempelvis VA-system och cirkulära system har behållning av innehållet. 

Medverkande: 

• Cecilia Fredriksson, forskare, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Malin Andersson, forskare, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Kenneth M Persson, föreståndare för LU Water, forskare, avdelningen för Teknisk vattenresurslära, Lunds universitet
• Amanda Haux, verksamhetsutvecklare på RecoLab, NSVA

Om forskningsprojektet

Projektet finansieras av Kompetensfonden, Helsingborgs stad och ska pågå minst ett år. På sikt hoppas man även involvera stadens invånare i studien.

Urban sketching, stadsvandring och kultursamtal i fokus när nätverket CROCUS bjuder in till en heldag på temat förändring, rörelse och transformation. Ta med dig ett skissblock och hörlurar och förkovra dig i Helsingborgs kulturliv.

Denna heldag passar dig som arbetar med eller är intresserad av kultur, förändring, konst och stadsutveckling.

Kl 10-12 Urban sketching i Oceanhamnen

Urban sketching är del av en kreativ global rörelse som uppmuntrar till att teckna det vi ser i vår närmiljö. Som urban sketcher förskönar du inte det du ser utan du är sann mot ditt motiv, en sorts berättande dokumentation av samtiden. Relationen mellan att teckna och anteckna kan betraktas som en dialog, ett pågående samtal där betydelsen av att anamma ett nytt seende är viktigare än kompetensen att ”kunna teckna”. Hur kan arbetet med skissblock och observationsbaserat tecknande utveckla det visuella tänkandet?  Cecilia Fredriksson har haft ett särskilt fokus på etnografisk teckning som kreativ metod inom forskning. 

Medverkande:

• Christina Forsberg, tecknare och akvarellist med fokus på urban sketching
• Cecilia Fredriksson, professor, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet

Samling vid Pixlapiren, Oceangatan 2. Ingen föranmälan eller förkunskap krävs. Ta med papper, pennor att teckna och/eller färglägga med. Akvarell och vatten för dig som vill testa att måla ute. Pappersklämmor/gem om det blåser.

Kl 10.30-12 Audio walk

Under vandringen genom Helsingborgs stadsrum möter du olika röster och kreativa tolkningar som väcker frågor om vad som utgör en plats eller en stad. Vandringen startar vid Helsingborgs stadsteater och avslutas på gångbron utanför Campus Helsingborg.

Vandringen utgår från Helsingborgs stadsteater och avslutas på gångbron utanför Campus Helsingborg. Medtag egen mobiltelefon och hörlurar.  

Ingen föranmälan krävs.

Kl 12.30-14.50 Lunchsamtal om konst, kultur, plats och demokrati

Kulturella och kreativa verksamheter är ofta inbäddade i komplexa nätverk av offentliga, privata, och civila aktörer och resurser, vilket skapar specifika villkor för dem som är verksamma inom dessa områden. Även platser och fysiska resurser sätter villkor och skapar förutsättningar, samtidigt som dessa förändras genom kulturella och kreativa aktiviteter. Vad utgör en plats eller en stad? 

Lättare lunch erbjuds.

Medverkande:

• Cecilia Fredriksson, professor, Institutionen för service management och tjänstevetenskap,Campus Helsingborg,  Lunds universitet. 
• Christina Forsberg, tecknare och akvarellist
• Jörgen Dahlqvist, Teater Weimar och Teaterhögskolan, Lunds universitet.
• Lisa Fernström, regissör
• Marie Ledendal, lektor, Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet
• Robert Willim, docent, konstnär, Institutionen för kulturvetenskaper 

Plats: E7, Campus Helsingborg. Antalet platser är begränsade och anmälan krävs därför. Anmälan görs till ida.de_wit_sandstrom@ism.lu.se. 

Kl 15-15.45 Så skapas framtidens bibliotek genom demokratisk innovation och tjänstedesign

Detta samtal sker på den stora scenen på Campus Helsingborgs innegård - se mer info under rubriken: Onsdag 8 juni: Grön urban tillväxt och hållbar ekonomi.

CROCUS är ett tvärvetenskapligt nätverk som fokuserar på kulturella och kreativa näringar, Målet är  att skapa en dynamisk och levande miljö som stärker forskning och undervisning vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. 

Networking is key in the Nordics, whether you are a company looking for talent, or a candidate looking for your future employer.

Join the event arranged by Copenhagen Capacity and Helsingborg municipality as part of Green Deal project, taking place on 8th June 2022, for an exclusive chance to mingle with many bright minds from various industries in Öresund region (Greater Copenhagen).

Experience the 5-hour event program, where you can interact with like-minded field professionals and find the right match for you through an open space career fair and 1-1 job interview sessions with up to 20 companies and 120 international candidates.

• When? 8th June
• Where? Campus Helsingborg, Lund University
• Arranged by who? Copenhagen Capacity 
• Sign up? By clicking here

Hur kan vi skapa vackra, tillgängliga och tilltalande offentliga miljöer som samtidigt möter de behov som finns hos den som lever med en kognitiv sjukdom? Och hur kan kunskapsspridning bidra till ett samhälle som blir bättre på att bemöta människor med en sådan diagnos?

I ett samarbete mellan stad, akademi och invånare har Demensvänligt Helsingborg undersökt hur vi tillsammans kan sprida kunskap om demens och skapa miljöer som är lika lätta att uppskatta för den som har en demenssjukdom som för den gemene invånaren.

Demensvänligt Helsingborg är ett projekt i Den utforskande staden som är ett samarbete mellan Helsingborgs stads förvaltningar och bolag, Lunds Universitet, Karlstad Universitet, Linköpings Universitet och Malmö universitet. Projektet har pågått 2019-2022 och avslutas under Our Future City, men en fortsättning finns…

Samtalet kommer att kretsa kring följande frågor: 

• Vad innebär ett demensvänligt samhälle och demensvänliga miljöer?
• Hur fångas målgruppens behov upp och hur kan man inkludera dem i arbetet?
• Hur skapar kunskap ett ökat medvetande om demenssjukdomar och bidrar till ett bättre samhälle?

Medverkande:

• Planeringsansvariga, genomförandeansvariga och arbetsgruppen för Demensvänligt Helsingborg, Helsingborgs stad
• Yvonne Johansson, forskare och universitetslektor, Socialhögskolan, Lunds Universitet
• Lisa Ekstam, forskare och docent i arbetsterapi

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar i offentlig sektor eller är intresserad av frågor som rör äldre, utformning av offentlig miljö, landskapsarkitektur, tillgänglighet, delaktighet, deltagarbaserad forskning och gränsöverskridande samarbeten. Även du som är intresserad av hur vi skapar ett inkluderande samhälle har behållning av innehållet.

Detta samtal arrangeras av Forsknings - och Utvecklingsenheten på Helsingborgs stad (FoU). Vid frågor, kontakta anna-karin.bergman@helsingborg.se. Detta samtal arrangeras av Forsknings - och Utvecklingsenheten på Helsingborgs stad (FoU). 

How could data be useful for overcoming better communicating urban challenges? In this panel discussion, academic researchers and communication professionals discuss the pedagogical approaches to and practical outcomes of teaching broad data skills in social sciences.

All of the major Swedish industries, including communication and media, are in the process of being revolutionized by technological progress as well as scientific advances. New technologies are disrupting the overall media landscape and the specific ways communicators and media professionals work.

Machine learning and artificial intelligence based solutions are being integrated into communicators’ everyday life, speeding up data crunching and collecting insights, streamlining work process, fact checking and creating breaking content.

The early career success of communication specialists is already argued to be significantly dependent on technological competences and data analysis skills (such as collecting, preparing, processing, interpreting, storing, and sharing data). As such, it becomes a pressing priority to rapidly educate analytic professionals who are comfortable with computational approaches – that is, communication experts who combine technological and computational competence with a scientific understanding of the human mind.

The conversation will revolve around the following issues:

• Which opportunities and challenges exist in the industry for social sciences graduates who can ‘understand’ data?
• What could be the role of data literacy/education in social sciences and how it could be expanded?
• How could data be useful for overcoming and/or better communicating urban challenges?

Participants:

• Ilkin Mehrabov, Senior Lecturer in Strategic Communication, Department of Strategic Communication, Campus Helsingborg, Lund University
• Nils Holmberg, Senior Lecturer in Strategic Communication, Department of Strategic Communication, Campus Helsingborg, Lund University
• Yelyzaveta Denyshchenko, Communication and Marketing Manager, MonkPhish, Australia
• Howard Nothhaft, Associate Professor, Department of Strategic Communication, Campus Helsingborg, Lund University

This conversation is aimed at those of you who are interested in or working with issues concerning data in the social sciences in general as well as communicative challenges and data skills in particular. It is also aimed at those of you who are interested in issues concerning urban planning and the ways data could be used.

Vilken roll spelar handeln för upplevd trygghet i Sveriges utsatta stadsmiljöer? I detta panelsamtal diskuterar forskare och representanter för kommunala upprustningsprojekt handelns samhällsbärande funktion och betydelse för trygghet i utsatta områden.

Samtalet kretsar kring följande frågor: 

• Vad innebär avsaknaden av handel för den upplevda tryggheten i utsatta områden?

• Hur hanterar butiksägare och butiksanställda brotts- och trygghetsproblematik i utsatta stadsmiljöer?

• Hur kan vi samverka för tryggare handel?

Medverkande: 

• Cecilia Cassinger, docent, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet

• Hjalmar Falck, Verksamhetschef, BID process Malmö

• Anna Nordin, drog- och brottsförebyggande samordnare, Kristianstad

• Ola Thufvesson, fil dr., Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Samtliga är forskare i projektet ”Nya samarbetsformer för trygg handel i utsatta områden” som finansieras av Handelsrådet. 

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar med eller är intresserad av med stadsutveckling, handel, trygghet och näringslivsfrågor. Det riktar sig även till dig som är intresserad av eller arbetar med drog- och brottsförebyggande insatser.

Det mesta i samhället är idag uppkopplat. Tvättmaskinen du styr från din mobil, matbutikens kassasystem och cykelbanas lyktstolpar är alla digitala funktioner som gör vår vardag enklare. Men med fler digitala enheter ökar också samhällets sårbarhet då risken för hackerattacker är hög. I det här samtalet möter du forskare som studerat it-säkerhet och skydd i en allt mer digitaliserad värld. 

Medverkande:  

• Boris Magnusson, seniorprofessor i programvaruteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

• Andreas Hall, utvecklingsingenjör, Helsingborgs stad

• Martin Gunnarsson, doktorand,  enheten för digital säkerhet, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner (RISE)

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar med eller är intresserad av säkerhetsfrågor, digitala lösningar och framtidens samhälle. Det vänder sig också till dig som driver ett företag eller en organisation med behov av säkra it-lösningar. 

Svensk hälso-och sjukvård står inför flera utmaningar. Pandemin har påvisat behovet av att snabbt kunna ställa om både verksamhet och resurser. Samtidigt som verksamheten behöver vara mer flexibel krävs behövs långsiktiga strategier för att möta upp vilket framtida vårdbehov. Hur går detta ihop? Hur kan vi bygga en hälso- och sjukvård som både klarar av det oförutsedda samtidigt som den planerar för framtiden?

I denna paneldiskussion diskuterar vårdarkitekter, hälso- och sjukvårdspoilitiker, sjukvårdsrepresentanter och forskare förutsättningar och utmaningar för framtidens hälso- och sjukvård.

Samtalet kommer delvis att kretsa kring följande frågor: 

• Vad kan vi lära från historien? 
• Hur kan vi bygga en hälso- och sjukvård som både står emot kortsiktiga utmaningar samtidigt som den är långsiktigt hållbar? 

Medverkande:

• Henrik Loodin, forskare, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Thomas Wallén, sjukhuschef Helsingborgs lasarett och förvaltningschef Skånes sjukhus nordväst
• Annika Andersson, omsorgsdirektör, Vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad
• Paula Block Philipsen, Vårdarkitekt, White arkitekter
• Malin Tillgren, avdelningsordförande, vårdförbundet Skåne
• Lars Nordgren, docent tjänstevetenskap, fd sjukhuschef och ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden region Halland 

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar med strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor, på regional eller nationell nivå. Det vänder sig också till dig som arbetar med eller är intresserad av arkitektur och stadsplanering knutet till hälso- och sjukvård. 

Gerdahallen bjuder alla besökare på fri träning. Ta med dig vattenflaska och kom ombytt. Träningen hålls utomhus.

Det finns allt fler utegym runt om i våra städer och vi har under pandemin blivit bättre på att ta promenader. Men varför är det så svårt att ta hand om sin kropp och se till att den fungerar?  

– Svaret brukar vara motivation. Att träna är något som alla kan göra både hemma och utomhus men det kan vara svårt att komma igång och därför finns vi, säger Camilla Lagerberg, platschef Gerdahallen vid Campus Helsingborg.

Passet ökar rörlighet, styrka och blodcirkulation och är indelat i olika stationer där du främst jobbar med kroppsvikt men även lättare redskap så som gummiband och viktplattor. Passet är lämpligt för alla, oavsett konditions-och styrkesnivå.

När: Torsdag 9/6 kl 08:00 (45min)

Var: Campus innergård

Hur: Anmälan är gratis och sker via mejl: kundservice.helsingborg@gerdahallen.com uppge ditt namn och skriv H22 utepass i ämnesraden.

Näringsliv och organisationer tävlar ikapp om att kunna attrahera rätt talang och att snabbast möjligast inkorporera nya kompetenser, nytänkande perspektiv och förstås nya förutsättningar. För att förbereda för detta pratas det mycket om framtidens medarbetare och vad man kan behöva tänka på – men alltför få pratar med framtidens medarbetare. Ta chansen och få ett insiktsförsprång!

Eftersom Lunicore själva är målgruppen, men också med tanke på att Lunicore har fingret på pulsen mot hela universitetet så finns god insyn ihur framtidens medarbetare tänker. Dessutom har Lunicore erfarenhet från att ha hjälpt företag med att utveckla så kallade Employer Branding-strategier för att spetsa arbetsgivarvarumärke. 

• Ta del av Lunicores insikter kring de förutsättningar och förväntningar framtidens medarbetare tar med sig in i arbetsmarknaden.
• Prova er organisations fördomar om målgruppen mot Lunicores företrädare – stämmer antaganden överens? Finns perspektiv som inte beaktas i dagsläget?

Delta på workshop med Lunicore – Lunds universitets studentkonsultbolag med ett unikt förstahandsperspektiv från några av de mest eftersökta talangerna på marknaden.

Workshopen vänder sig till organisationer och företag som vill förstå och rekrytera nästa generations arbetstagare.

Medverkande:

• Boman Lyngfelt – VD för Lunicore, Språkkonsult och magister i Management
• Alice Billing – HR-Chef för Lunicore, Kandidat i personal- och arbetslivsfrågor

När? 10-12

Var? E224

Mer? Ingen föranmälan krävs.

Vad händer med chefens roll när medarbetare ges större mandat och ansvar för att själv ta beslut? Hur upplevs ett större förhandlingsutrymme av medarbetarna? Hur påverkas ansvarsfördelning när hierarkier jämnas ut?

Projektet Självstyrande team har arbetat och forskat kring den självstyrande metodiken och vad den innebär. Tre arbetslag från Helsingborgs stad och deras chefer har agerat pilot för ett nytt sätt att arbeta, eller är det verkligen något nytt?

Självstyrande team är ett projekt i Den utforskande staden som är ett samarbete mellan Helsingborgs stads förvaltningar och bolag, Lunds Universitet, Karlstad Universitet, Linköpings Universitet och Malmö universitet. Projektet har pågått 2019-2022 och avslutas under Our Future City.

Samtalet kommer kretsa kring följande frågor: 

• Vad innebär det att arbeta självstyrande? Skiljer sig det från tillitsstyrning?
• Hur resonerar chefer och medarbetare kring fördelar och nackdelar med detta?
• Hur kopplar detta samman med New public management och en återgång till professionalisering

Medverkande:

• Två lärarteam, ett studieteam och chefer från Arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgs stad
• Arbetslagsrepresentanter och rektor från Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborgs stad
• Martin Fransson, forskare och universitetslektor, Centrum för tjänsteforskning, Karlstad Universitet

Detta samtal vänder sig till dig som arbetar som chef eller medarbetare inom offentlig sektor och är intresserad av frågor kring mandat, ansvarsfördelning, sammanhållning och relationen mellan chef och medarbetare. Även du som forskar kring eller är intresserad av tillitsstyrning, professionalisering, New Public Management och tanken om medarbetarnas kompetens har behållning av samtalet

Detta samtal arrangeras av Forsknings - och Utvecklingsenheten på Helsingborgs stad (FoU). Vid frågor, kontakta anna-karin.bergman@helsingborg.se.

Gerillaslöjd, lagliga grafittiväggar och muralmålningar av snippor är några exempel på hur spontankonst ges allt större plats i stadens offentliga rum. Men hur påverkas street art av att plötsligt ta plats i det politiska finrummet? Kan konsten fortfarande fungera som ett samhällskritiskt debattforum? Välkomna till ett samtal om spontankonst i framtidens stad. 

Samtalet kommer kretsa kring följande frågor: 

• Vem som får agera och vara med och samtala i det offentliga stadsrummet? 

• Vilken roll kan graffiti och street art ha i framtidens städer?  

• Kan ”urban activism” ses som en metod för mångfald och yttrandefrihet som driver politiska frågor och samhällsfrågor samtidigt som den nyttjas som incitament för platsvarumärkning?

Medverkande: 

• Marie Ledendal, lektor i tillämpad visuell kommunikation, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet

• Ilkin Mehrabov, lektor i strategisk kommunikation, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Vegan Flavan , urban activist och konstnär

Detta samtal vänder sig till dig som är intresserad av eller arbetar med frågor om konst i stadsmiljö i allmänhet och street art, graffiti, stadsplanering i synnerhet. Det vänder sig också till dig som är intresserad av frågor rörande aktivism och påverkanskommunikation.  

Kan populära turiststäder som Köpenhamn och Berlin locka fler besökare och samtidigt vara socialt och ekonomisk hållbara? Är ökad delaktighet hos stadsbor lösningen på antiturism? Dessa frågor diskuteras i ett flervetenskapligt samtal om ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar turism i framtidens stad. 

Antalet besökare i städer väntas öka framöver. Men att fler reser till städer såsom Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm betyder också utmaningar från ett hållbarhetsperspektiv. Nedskräpning, trängsel, ökade utsläpp och slitage på gemensamma resurser och historier är bara några exempel på de konsekvenser av ett ökat flöde av ressugna besökare innebär för populära städer.  

Detta samtal utgår från det flervetenskapliga forskningsprojektet Urban turismutveckling i förnyelse: Hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden. Forskare med kunskap inom kulturgeografi, tjänstestudier, strategisk kommunikation, och miljöstrategi förenas för att undersöka hur hållbar urban turismutveckling kan skapas. Projektet har bland annat undersökt hur kommunikations- och planeringsstrategier och används för att skapa hållbara turiststäder. 

Andra frågor som kommer att diskuteras är:

• Kan stadsutvecklare skapa hållbara strategier för turiststäder?

• Kan kommunikation användas för att motverka överexponering av destinationer?
• Kan konflikter mellan besökare och boende mildras?
• Hur kan ekosystemtjänster används för att skapa hållbara turistmiljöer i städer?

Samtalet består av tre teman och avslutas med en gemensam diskussion.   

Tema 1. Den nya urbana turismen: flöden och rörlighet 

Medverkande:

• Jan-Henrik Nilsson, forskare, Institutionen för tjänstevetenskap och service management, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

• Lena Eskilsson, fil. dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, forskare, Institutionen för tjänstevetenskap och service management, Campus Helsingborg, Lunds universitet 

Tema 2. Makt och motstånd inom hållbar turism: exempel från fem europeiska städer  

Medverkande:  

• Cecilia Cassinger, forskare, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet

• Jörgen Eksell, forskare, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet 

• Klas Helmerson, föreningen Hållbart & Lustfyllt Gamla Stan, Stockholm

• Carina Eneroth, företagare, Gamla stan, Stockholm

Tema 3. Pandemi, media och konsumtion 

Medverkande:

• Maria Månsson, forskare, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Josefine Östrup-Backe, forskare, Institutionen för tjänstevetenskap och service management, Campus Helsingborg, Lunds universitet 

Samtalet riktar sig till beslutsfattare, kommunikationsstrateger, destinationsutvecklare, marknadsförare och personer som arbetar med planering för städers framtida hållbara utveckling på lokal, regional eller nationell nivå. Det lämpar sig också för dig som är intresserad av den hållbara turismens framtid. 

Vilken betydelse har våra minnen och berättelser för en plats identitet? Och hur kan de användas när platser utvecklas och förändras? I detta samtal diskuterar forskare och praktiker vilken betydelse berättelser kan få för framtida stadsutveckling, hur vi kan arbeta med detta perspektiv och vilka hinder som finns på vägen.

– Platsutveckling och stadsplanering handlar om att skapa goda förutsättningar för mänskligt liv, men ibland uppstår ett glapp mellan människorna och det nya som byggs. Vi känner inte alltid igen oss på de nya platserna, säger Elisabeth Högdahl, etnolog och forskare på Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Att förändra platser är känsligt eftersom de är en del av både invånarnas och stadens kollektiva minne. Människor och platser formar varandra på olika sätt. Elisabeth Högdahl säger att det handlar om platsens identitet och själ och att denna kunskap främst återfinns i människors minnen och berättelser.

– Vi kan lyssna på platser genom människornas berättelser om dem, och baserat på det utveckla verktyg för att skapa platser som människor kan relatera till samtidigt som de blir mer unika, säger Elisabeth Högdahl.

Samtalet baseras på erfarenheter från forskningsprojektet ”Bygga och utveckla plats genom mänskliga minnen” som drivits av Lunds universitet i samverkan med Helsingborgs stad och Järfälla kommun. De övriga forskarna i projektet är etnologen Anja Petersen och kulturgeografen Ola Thufvesson. Jessica Engvall, chef för kommunikationsenheten i Helsingborgs stad, har också medverkat under hela projekttiden, medan planarkitekt Ingela Isaksson och kulturchef Agneta Danielsson varit drivande från Järfälla kommun.

Resultatet har blivit den digitala metodlådan Minnesplaneringsmetoder (MPM), vilken kan användas som ett verktyg för att samla in, skapa underlag och skapa platser utifrån minnen och berättelser. 

– Samtalet kommer att kretsa kring hur människors minnen och berättelser kan användas för att utveckla platser och vilka hinder som finns för att göra detta, säger Elisabeth Högdahl.

Medverkande (preliminärt):

• Ola Thufvesson, forskare, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet
• Ami Cvitan Trellman och Malin Hellman, översiktsplanerare på Helsingborgs stad
• Ingela Isaksson och Agneta Danielsson, planarkitekt och kulturchef, Järfälla kommun
• Annika Andersson, byggnadsantikvarie, White arkitekter
• Daniel Lisskar, arkitekt, White arkitekter
• Anja Petersen, forskare och pedagog Kulturförvaltningen Helsingborg
• Elisabeth Högdahl, forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg, Lunds universitet

Programpunkten vänder sig till dig som arbetar med eller är intresserad av platsutveckling, stadsplanering och stadsbyggnad. Den vänder sig också till dig som är allmänt intresserad av demokrati och medskapande.

In this speech, Professor Eli Avraham addresses the creative ways in which cities have combatted and recovered from the COVID-19 pandemic and the significant urban challenges and changes it brought about.

Target audiences that cities have served for years such as tourists, investors and entrepreneurs have disappeared and cities are having a hard time bringing them back. Even those who have returned are troubled by various issues and concerns that needs to be resolved. Following COVID-19, urban decision-makers began to rethink key elements in their cities’ strategic plans, their physical visibility and the urban spaces worth developing. At the same time city marketers began to rethink cities’ differentiation and branding, and the main target audiences on which they want to concentrate.

There is a growing recognition that the rebranding of a city has to be  sustainable so that it will last longer and be more resilient to future challenges. To achieve this, cities have started increasing cooperation with local residents and stakeholders, whom branding is primarily meant to serve.

About the speakers

Professor Avraham is a media professor at the department of communication, University of Haifa, Israel. His work on image repair in places after a crisis is widely published. His research interests include: public relations and marketing strategies, marketing places, nation branding, advertising, image repair, conflict coverage in the international media and crisis communication. Malin Zillinger is a Senior lecturer at the Department of Service Management and Service Studies,  at Lund University.

This talk will be in English.

Ett samtal om den musikaliska processen kring att skapa en ljudlogotyp till Our future city (H22). Hur låter staden? Vilken roll har musiken i samhället - idag och i framtiden? Detta och andra frågor diskuterar vi i ett interaktivt samtal. 

Medverkande: 

• Daniel Fjellström, universitetsadjunkt i musikteori och kursledare för masterutbildningen komposition - musik för film och media vid Musikhögskolan i Malmö
• Aramis Silvereke, Alexander Westlund, Elvin Matz, avgångsstudenter vid masterutbildningen komposition - musik för film och media vid Musikhögskolan i Malmö

Var? Auditoriet, Mindpark

När? Kl 11.30-12

Intresserad av att pröva en 3D-printer? Eller skapa en prototyp tillsammans med studenter från Lunds Tekniska Högskola? Då är X-Lab platsen för dig. 

Under Our Future City bygger universitetets studenter upp ett experimentlabb på Campus Helsingborg.  X-Lab kan enklast beskrivas som en popup-verkstad där det är högt i tak med plats för nyfikenhet, skaparglädje och gemenskap. X-Lab är ett Makerspace,  en plats för drömmar och upptäckter. 

– Hit kommer du om du är nyfiken på vad man egentligen gör på Lunds Tekniska Högskola. Du kan pröva dig fram i vår mobila verkstad tillsammans med studenter från LTH:s olika utbildningar. Kanske diskutera en företagsidé du gått och funderat på? säger Claes Dorthé, projektkoordinator X-Lab Lunds universitet 

X-Lab kan enkelt beskrivas som en skapande yta präglad av en lekfull färgsättning för att skapa kreativitet och inte minst delaktighet. 

– Vi har lagt stor vikt vid inredningsarkitekturen på X-Lab för att skapa en så spännande miljö som möjligt. Ledorden i formgivningen har varit lustfyllt, inbjudande, transparent och inspirerande. Det hoppas vi att du som är besökare kommer känna av, säger Claes Dorthé. 

FAQ 

X-Lab är en innovationsmiljö som bygger på samarbete och medskapande och är ett initiativ från Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet. Syftet är att öka innovationskulturen bland studenter och anställda. Tanken är också att, genom att skapa denna miljö, främja tvärvetenskapliga arbeten inom universitetet. 

Framtidens teknik och innovationer kommer att ändra hur vi lever, hur vi bygger våra samhällen och hur vi tar hand om vår hälsa. För att lösa framtidens viktigaste frågor bjuder Vattenhallen, Campus Helsingborg, Teknikcollege och Hetch in skolelever till ett hackathon.  

Fokus ligger på framtidens utmaningar och specifikt på hur människor kommer att spendera sin fritid efter pandemin.

• Hur vill barn och unga själva utforma sin fritid?
• Hur skulle de vilja göra så att alla barn i Helsingborg kan hitta spännande och kul grejer att hitta på när man är ledig oavsett vem hen är? 

Evenemanget sker den 7 och den 8:e juni och vänder sig till femteklassare i Helsingborg med omnejd.  

Under passen får eleverna pröva på programmering, idégenerering, presentation och design under ledning av Vattenhallen på Campus Helsingborg samt gymnasiecoacher från Tycho Brahe och NTI-gymnasiet.   

Evenemanget äger rum på Hetch och på Campus Helsingborg.  

Detta evenemang är fullbokat, för andra frågor/bokningar kontakta: lIda Rasmark, projektledare för Vattenhallen: ida.rasmark@vattenhallen.lu.se 

FAQ 

Hackathon är ett evenemang där programmerare eller andra typer av problemlösare träffas tillsammans för att gemensamt lösa ett eller flera olika problem. Ordet “hackathon” är en kombination av orden “hack” och “marathon”. “Hack” handlar i regel om att utforska nya idéer med hjälp av programmering och själva eventet är intensivt under en begränsad tidsperiod. 

Can the spaces we inhabit help us to interpret, and understand, the Sustainable Development Goals in Agenda 2030? Can we use architecture and landscape design to communicate the urgency of environmental crisis?

Taking the Naturum as object of experimentation, students from the design studio Architecture in the Contemporary at the School of Architecture, Lund University, demonstrate ideas for communicating environments feasible to critically investigate and express new relationships between nature, humanity, and societal progress.

Where? Mindpark

When? 10-27 June

FAQ

Architecture in the Contemporary (AAHF30) is a third-year bachelor design studio dedicated to exploring speculative and digitally driven design processes in contemporary architecture discourse. It focuses on prospects and opportunities for spatial design unfolding in societal transformation. Drawing on the polycentric organization of Skåne, the course travels the county to use different sites for testing generative relationships between architecture and nature - this year at Östra Ramlösa in Helsingborg. Course Leaders are Per-Johan Dahl and Gediminas Kirdeikis.

Vill du veta hur vi löser kompetensbristen i Helsingborg? Då ska du komma och besöka kompetenspaviljongen   

Visste du att 7 av 10 företag i Sverige säger att det är svårt att hitta rätt kompetens? Brist på rätt kompetens är det största tillväxthindret för svenskt näringsliv. Enligt Svenskt näringslivs rapport ”Framtidens yrkesutbildning – ge branscherna makten” kostar bristen på yrkeskompetenser för privata och offentliga verksamheter 2,8 miljarder kronor i veckan.   

I Helsingborg arbetar vi tillsammans för att lösa kompetensbristen både på kort- och lång sikt. I Kompetenspaviljongen träffar du representanter från staden, Arbetsförmedlingen, Lunds universitet, utbildningsaktörer inom bland annat Yrkeshögskolan och det lokala näringslivet. I Kompetenspaviljongen visar vi tillsammans upp konkreta lösningar på hur vi på olika sätt kan lösa kompetensbristen.   

Tid: Paviljongen är öppen 7–10 juni. Mellan klockan 9 och 17 är utställningen bemannad, då bjuder vi på spännande samtal!    

Plats: inne på Campus Helsingborgs innergård under Lunds universitets forskningsfestival Our Future City.