Dalia Mukhtar-Landgren, docent och universitetslektor vid Lunds universitet, Anders Sannerstedt, affilierad forskare vid Lunds universitet, och Marcus Rossheim, politisk redaktör på Helsingborgs Dagblad diskuterade valåret 2026 med fokus på lokal och regional politik, under ledning av HD:s seniora kolumnist Heidi Avellan. Samtalet inleddes med en påminnelse om att det ofta är internationella och nationella frågor som tar mest plats i debatten, trots att det som påverkar människors vardag – som vården, skolan och omsorgen – avgörs lokalt.
”Mer än ett val vart fjärde år”
Dalia Mukhtar-Landgren beskrev den kommunala demokratin som mer än ett val vart fjärde år. Den handlar om relationen mellan medborgare och politiker, om insyn och ansvarsutkrävande –men också om hur makten fördelas mellan stat och kommun.
Hon hänvisade till forskning som visar att valdeltagandet i Sverige är högt i internationell jämförelse och att en majoritet uppger att de är nöjda med demokratin i sin hemkommun.
Samtidigt lyfte hon fram en återkommande spänning kring det kommunala självstyret. I den enkätstudie hon genomfört tillsammans med sina kollegor uppger många kommunpolitiker att den största utmaningen handlar om kapacitet.
– Kommunerna upplever att deras ansvar växer snabbare än resurserna. Det vill säga att staten ställer krav genom lagstiftning och riktade bidrag, utan att den ekonomiska kapaciteten alltid följer med.
“Lägg korten på bordet tidigt”
Samtalet handlade också om hur makten formas lokalt. Kommunpolitik beskrivs ofta som pragmatisk, där oväntade samarbeten kan uppstå över blockgränser. I Helsingborg samverkar till exempel en borgerlig minoritetskoalition med Sverigedemokraterna, trots att Socialdemokraterna är största parti. Här betonade paneldeltagarna även vikten av transparens i sådana samarbeten.
– Jag tror att det är väldigt dåligt om politiker inte förklarar vad de vill göra och vad ett samarbete består i – speciellt under ett valår. Man ska lägga alla korten på bordet tidigt, sa Marcus Rossheim.
Anders Sannerstedt konstaterade att tydliga programförklaringar på kommunal nivå är ovanliga.
– Ser vi några så är de mycket vaga och allmänna, sa han.
Hur ökar man engagemanget?
Frågan om hur lokalvalen kan bli ännu mer angelägna kom också upp. Att Sverige har en gemensam valdag för riksdag, region och kommun bidrar till det höga valdeltagandet, men det innebär också att rikspolitiken ofta dominerar.
Anders Sannerstedt förklarade att stora valfrågor kräver skarpa konfliktlinjer.
– Alla vill ha bra äldreomsorg, men det måste finnas frågor där partierna inte är överens, annars engagerar det inte, sa han.
Marcus Rossheim pekade ut flera frågor i Helsingborg som kan bli avgörande i valet.
– Arbetslösheten definitivt. Helsingborg toppar listan i Sverige. Företagsklimatet är inte särskilt starkt. Och sjukhusfrågan kan bli stor, eftersom den påverkar så många delar av staden, sa han och fortsatte:
– Men jag tror ändå att när september närmar sig så kommer vi att diskutera vem som ska bli statsminister. Det är där debatten oftast fastnar.
Sammantaget tecknade panelen en bild av en lokal demokrati som i många avseenden står stark, men som pressas av begränsade resurser, sviktande engagemang i vissa frågor och risken att lokala perspektiv hamnar i skuggan av rikspolitiken.
Här kan du se hela samtalet i efterhand
HBG LIVE
HBG Live är en öppen talkshow som tar upp aktuella frågor i samhällsdebatten, med fokus på ett regionalt perspektiv.
Fyra gånger per år bjuds allmänheten in att delta i samtal där kunskap, dialog och reflektion står i centrum.
Evenemanget är ett samarbete mellan Lunds universitet, Campus Helsingborg och Helsingborgs Dagblad.
Nästa HBG Live är den 12 maj.