Flexit-projektet, som finansierats av Riksbankens jubileumsfond, startade den 1 mars 2023 och är ett samarbete mellan forskaren och en värdorganisation. I detta fall är värdorganisationen Lunds kommun, som även medfinansierar projektet. När Malin Espersson kom till kommunen hade arbetet med jämställdhetsintegrering redan påbörjats. Modellen utgår från att jämställdhet ska vara en integrerad del av verksamhetens styrning och ledning, i stället för något som hanteras vid sidan av.
- Problemet blir att man tappar fokus på de faktiska jämställdhetsutmaningarna i verksamheten. Vilka problem har vi? Vilka frågor är viktiga i vår kommun? I stället läggs arbete på att ta fram statistik, policys och verksamhetsplaner, och det kommer aldrig fram till arbetet med själva utmaningarna, säger Espersson.
Espersson genomförde en etnografisk studie där hon följde tjänstepersoner, deltog i möten och analyserade dokument. Hon insåg tidigt att det fanns för få personer som arbetade aktivt med jämställdhetsintegrering och att engagemanget från ledning och politiker var lågt. För att få ett bredare underlag intervjuade hon därför tjänstepersoner och politiker från andra kommuner och regioner, vilket gav en mer nyanserad bild.
- Något som kom upp gång på gång var att det var mycket prat om hur viktigt det är med jämställdheten och när organisationerna skulle presentera sina framsteg på lärandeträffarna, framstod allt som frid och fröjd. Men i intervjuer med tjänstepersoner utan beslutande inflytande kom en enstämmig upplevelse av att de hade utmaningar i sitt arbete, med lite stöd och lågt engagemang från politiker och chefer. De arbetar isolerat och mycket av deras tid går åt till att ta sig in i sammanhang och försöka få upp motivation och engagemang i sina organisationer.
Hon beskriver fenomenet som ” hyckleri” – när organisationer upprätthåller en bild av vara engagerade i en viss fråga eller ett visst arbete, trots att det praktiska arbetet inte leder framåt. Politikers prat och beslut ledde inte till att de agerade i enlighet med dessa. I stället blev jämställdhet ett problem som hanterades, utan att lösas.
- Eftersom tjänstepersonerna är de som driver frågan om jämställdhetsintegrering allra tydligast blir de bärare av hyckleriet. I stället för att deras arbete leder till förändring används det som ett sätt att upprätthålla legitimiteten för organisationen, där intrycket och bilden utåt är viktigare än att lösa utmaningarna.
Hur kan organisationer komma bort från detta?
- Om man menar allvar med att öka jämställdheten måste man först titta på utmaningarna. Det handlar om politiska prioriteringar och resursfördelning. Det vore bättre för organisationerna att börja i en utmaning och lösa problemen från det hållet, i stället för att försöka lösa det via styrnings- och ledningsprocesser, menar Espersson.
Den första artikeln om projektet, The Hypocrisy of Gender Mainstreaming in Public Administration, har publicerats i tidskriften Gender Work & Organisation. Artikeln går att läsa online här.
