Infrastruktur omfattar allt från gågator, cykelvägar och gator till motorvägar, spår- och järnvägar. En förändrad stadsbild kombinerat med allt högre krav på infrastruktur har ökat behovet av samspel mellan trafikslag och ett helhetsperspektiv på arbetet inom området.
Just helhetssynen på infrastruktur är kärnan i LTH:s nya högskoleingenjörsutbildning.
– Hur ska fotgängare och cyklister kunna färdas tryggt, samtidigt som övrig trafik tar sig fram smidigt? Hur ska helt nya inslag hanteras, som elscootrar och självkörande fordon? Infrastruktur påverkar städer och platser, och styr människors möjlighet till rörlighet och interaktion – både lokalt och över längre avstånd, säger Helena Svensson.
Vad gör en ingenjör inom infrastruktur?
Det finns en hög efterfrågan på ingenjörer inom infrastruktur. De kan arbeta inom flera olika skeden av ett projekt: från idé och förfrågan till färdigställande, och i allt från stora nationsöverskridande satsningar till små, lokala projekt.
En infrastrukturingenjör har förståelse för ett projekts alla delar: Tekniska system, planering, projektledning, praktiskt genomförande – och kan därför fungera som en länk mellan alla yrkesgrupper som involveras i infrastrukturprojekt.
Valbara specialiseringskurser inom järnväg samt väg- och trafik
LTH:s två nuvarande högskoleingenjörsprogram inom infrastruktur, Byggteknik – väg- och trafikteknik samt Byggteknik – järnvägsteknik, tar inte längre emot nya ansökningar. I det nya programmet erbjuds i stället specialiseringskurser inom väg- och trafikteknik samt järnvägsteknik.