I den vetenskapliga artikeln "RIP #Almedalen: The Rise and Fall of the Hashtag of a Swedish Democracy Festival" analyseras användningen av hashtagen #almedalen på Twitter (numer X) under fyra valår. Totalt 200 000 tweets har undersökts genom en nätverksanalys av vilka konton som retweetat varandra under de olika åren. Resultaten visar hur den digitala arenan inte bara återspeglar Almedalsveckans ställning i samhällsdebatten, utan också säger något om vilka som faktiskt får komma till tals i det offentliga samtalet och i sociala medier. Hashtaggen uppgång och fall sker parallellt med att antalet evenemang, besökare och bevakning i traditionella medier inte återhämtar sig efter pandemin.
– Trots att Almedalen hävdas vara en demokratifestival som ska ge plats åt alla, och trots att sociala medier har utmålats som en mer jämlik arena för diskussion, visar studien att en arena blir mer ojämlik ju mer populär den blir, säger Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet som tillsammans med Anders O. Larsson vid Høyskolen Kristiania har gjort studien.
Så här har #almedalen använts under valåren:
2010. Hashtaggen domineras av en liten grupp digitala pionjärer, främst journalister, forskare och politiker, som experimenterar med den nya plattformen och håller sams.
2014. Hashtaggen når sin höjdpunkt och har blivit ett skyltfönster för resursstarka intresseorganisationer, myndigheter och företag. Twitter blev här ett komplement till Almedalens fysiska rum, där redan etablerade röster förstärktes snarare än utmanades.
2018. En tydlig förändring syns i och med att radikalhögern kliver in i det digitala Almedalen och gör anspråk på utrymme. Hashtaggen speglar då hur dessa krafter börjar normaliseras i svensk offentlighet.
2022. Hashtaggen #almedalen är i praktiken död. Deltagandet på Twitter har kollapsat och diskussionen flyttat till andra plattformar – eller försvunnit helt. Almedalen har tappat sin centrala roll i det svenska medielandskapet.
Studien tecknar därmed en större bild av hur Twitter fungerat som arena för svensk opinionsbildning, hur Almedalsveckan gått från att vara ett demokratiskt nav till en marginaliserad plattform. Framför visar den hur det är fortsatt svårt för icke-etablerade aktörer att nå ut med sina budskap — även i det sociala medielandskapet som ofta beskrivs som öppet och inkluderande.
– Almedalen har alltid handlat om makt och inflytande, och vår studie visar att även den digitala arenan i praktiken bekräftar och förstärker existerande maktstrukturer, säger Nils Gustafsson.
Om studien:
Alla tweets med hashtaggen #almedalen under Almedalsveckan 2010, 2014, 2018 och 2022 samlades in genom verktyget academictwitteR och Twitters API. Nätverksanalysverktyget Gephi användes för att kartlägga retweetnätverk, det vill säga vilka konton som återpostar varandras tweets. På så sätt var det också möjligt att identifiera de konton som retweetas mest och syns mest under eventet. Resultaten presenteras i studien med nätverkskartor. Mer synliga konton visas som större noder (dvs punkter i nätverket). Genom att använda algoritmen ForceAtlas2 har vi identifierat grupper av konton som retweetar varandra ofta, vilket tyder på någon sorts gemenskap. De olika grupperna visas i nätverkskartorna genom olika färger. För mer detaljer, läs hela artikeln I New Media & Society här: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/14614448251336426