Reformer, betygssystem, nedskärningar, lärarbehörighet och ordning och reda – hur påverkar allt dagens och framtidens skola? Och hur mycket ansvar faller på lärarna som förväntas styra skutan igenom alla stormar?
Det diskuteras i senaste avsnittet av podden HBG Live, som leds av HD:s politiska chefredaktör Heidi Avellan. Johan Alvehus, professor på institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds universitet och forskare i ledarskap gästar, tillsammans med journalisten och författaren Emma Leijnse och Marika Davidsson, lärare och ordförande i fackförbundet Sveriges Lärare Helsingborg.
Du kan lyssna på hela avsnittet här.
– Lärare är en profession med stark yrkesidentitet, precis som läkare, men med mindre autonomi. Vem har makten över yrkesutövandet? Det är få som lägger sig i hur en läkare ska utföra sitt yrke, förutom andra läkare. Men alla har åsikter om skolan och hur den ska vara, säger Johan Alvehus.
I stort sett alla är överens om att vi vill att den svenska skolan ska vara jättebra. Men åsikterna skiljer sig om hur vi ska komma dit. Genom att göra förändringar för ofta finns en risk att vi hamnar i "the failure trap", tror Johan Alvehus.
– Det är en organisationsteori som definierades redan på 1970-talet. När vi gör en förändring tar det i runda slängar ett par år innan förändringen går att hämta hem, eftersom en förändring leder till tapp i verksamheten. Om vi efter sådär ett och ett halvt år får panik och tänker "Oj oj, det här håller på att gå åt pipsvängen" och förändrar igen, då får vi nästa tapp. Och så får vi panik och förändrar igen – då får vi en nedåtgående spiral. Detta har drabbat skolan.
Experterna vänder på alla stenar i podden
I podden guidas lyssnarna mellan olika frågeställningar som cirkulerar kring skolan. Var det friskolereformen på 1990-talet som startade den nedåtgående trenden? Kan andelen behöriga lärare ökas genom högre löner eller bättre arbetsvillkor? Har bra skola blivit en klassfråga och lyckas skolan med sitt kompensatoriska uppdrag? Vad är stoffträngsel och hur påverkar det inlärningen? Och är det egentligen skolans ansvar att lära eleverna privatekonomi, trafikvett och att inte dras in i gängkriminalitet?
Emma Leijnse har skrivit tre böcker om den svenska skolan: "Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan", "Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen" och "I en annan klass: Ett reportage om skillnaderna i den svenska skolan". Hon lyfter i podden frågan om betyget F:s vara eller icke vara.
– I det gamla betygssystemet 1–5 fanns inget underkänt betyg, så inget hindrade eleverna från att gå vidare till gymnasiet, vilket F gör. Att inte få gå gymnasiet gör att du får otroligt mycket sämre chanser på arbetsmarknaden så småningom.
Men är det så enkelt som att bara vi ändrar betygssystemet så är alla problem lösta? Läraren Marika Davidsson är tveksam:
– En del tror att om vi ändrar betygssystemet kommer det att lösa att alla våra elever och barn kommer igenom skolan. Eller är det mer resurser till skolan som behövs, så att eleverna kan få rätt stöd? säger Marika Davidsson.
